DET ÄR BARA JAG OCH LITE TILL

..och sambon tillbaka på jobbet.  Lämnad själv igen med hemmet o bebis. Undrar varför det kallas föräldra-"ledighet" när man egentligen arbetar mer än någon annan gång.  Försöker vara en bra "hemmafru" men det är svårt att få saker och ting gjorda. Visst har jag blivit förvånadsvärt bra på att göra saker med en hand på denna korta tiden, men fortfarande har jag begränsningar i vad jag kan göra med bebis på armen. Det gäller att hinna diska, bädda sängen, plocka undan, duscha och gärna vila lite på de fem minuterna när dottern inte kräver någon uppmärksamhet. Sen finns det (om man har tur) ett fåtal perioder av lite vila (som nu) när man brukar få en dryg timme på sig att hämta lite energi och varva ner.  En väninna sa en gång till mig att man vet att man är förälder när man bara hinner raka ena benet efter duschen.. Jag hinner fan inte raka något av mina ben. Ja, man skulle ju överdriva om man kallat sig själv för porrig just nu. Men det är väl kanske en viktig del av att bli förälder, man prioriterar någon annan till 100procent och släpper sitt eget och sin egen fåfänga för ett tag.
Hörde någon berätta om en gammal dam som pratat om dagens mammor som hon tyckte borde bry sig mer om sitt utseende. Hon tyckte att det minsta man som mamma kunde göra var ju i alla fall att sätta på sig lite läppstift när man gick ut och promenerade med vagnen. Jag kan verkligen se mig själv gamla slitna mysbyxor, risigt hår, stora påsar under ögonen och riktigt rött läppstift på läpparna, en oslagbar kombination
                                                              .